Sammanfattning

Rapporten är en sammanställning av resonemang från Öppna data för fler-projektets alla delar. Insikterna kommer från representanter från företag som deltagit i rundabordssamtal, workshops, enkät-svar eller djupintervjuer.

I rapporten konstateras att mognadsprocesser kopplat till it-infrastruktur tar mycket längre tid än vad man tror, både för den offentliga sektorn och för näringslivet. Frågan om öppna data har varit på tapeten länge och mycket har hänt, inte minst de senaste fem åren. Det är ett bra läge att nu accelerera arbetet eftersom det offentliga har flera projekt och att det finns såväl intresse som infrastruktur i näringslivet.

För att öka sannolikheten att näringslivet använder öppna data från den offentliga sektorn går det att utkristallisera en handfull övergripande behov: datan behöver följa standarder, vara av så hög kvalitet som möjligt (se 5 star open data), tillgängliggöras i datasjöar istället för silos och att man ska hjälpas åt med datasäkerhet. 

Företag lyfter fram att data blir värdefull först när den används, och att tjänsteinnovation kan komma både av behov hos en tilltänkt målgrupp och som idéer framkallade av att man ser vilka dataset och dataströmmar som finns tillgängliga.

I de tolv case som presenteras i slutrapporten är det tydligt att tjänster som använder öppna data i de allra flesta fall kombinerar den med proprietär data. Överlag är det en viktig insikt som projektet fångat upp att data förädlas genom att kombineras med annan data, ibland från tusentals källor.

Lite oväntat framstår hållbarhetsfrågor som en potentiell motor i arbetet med att tillgängliggöra öppna data. I näringslivet finns ett stort behov av att med data bättre kunna mäta och förstå på vilket sätt en verksamhet påverkar miljö, samhälle och klimat. Här finns en stor möjlighet i att kombinera öppna data från offentliga sektorn med företags egna data.

Nuläge

Vi lever i en intressant tid när det kommer till tidsperspektiv. Samtidigt som innovation och teknisk utveckling går i rasande takt, så tar det tid för att få den mogen för bred implementation.

Det finns en föråldrad och felaktig bild att näringslivet rör sig snabbt och att verksamheter i offentlig sektor är långsamma i sin utveckling.

I början och mitten av nollnolltalet fanns det, inom framförallt webbsfären, ett stort intresse för vilka tjänster det skulle kunna skapas baserat på öppna data-strömmar. En rad entusiast-projekt startades och det svors en del över hur långsam och ovillig den offentliga sektorn var att dela med sig.

Mycket har hänt sedan dess, inte minst från det offentliga med ökad insikt i att öppen data är viktig både ur lagstiftnings-, offentlighets- och effektivitetsaspekter. En rad projekt har lanserats och i takt med det har datan som är tillgänglig för entreprenörer och andra aktörer vuxit.

Men hur är det då med efterfrågan på data och hur har näringslivets mognad att hantera stora datamängder utvecklats under samma period.

Det går långsammare än förväntat
Data har utropats till att vara “den nya oljan”, drivmedlet som ska vara energin i företags förmåga att göra affärer, förstå sin produktion, öka sin produktivitet och få ökade insikter om sina kunder. På en viss nivå är det absolut redan ledande och nystartade tech-bolag bygger sin affär kring den data deras användare genererar, både i form av att göra tjänsten i sig bättre, sälja datan vidare, för att implementera riktade annonser och att använda den för att träna AI-modeller som kan användas i andra produkter. För den breda massan av företag går det långsammare, även om insikten att data är användbart finns där.

För att kunna utnyttja potentialen med den öppna data som finns tillgänglig är det flera tekniska lösningar som behöver vara på plats. Flera olika moderna system (affärssystem, ekonomisystem, styrsystem osv.) behöver både implementeras och sedan kopplas samman för att ens ha de tekniska möjligheterna. Sedan behöver det finnas en tro på värdet som datan kan generera, följt av kunskap och resurser att komma igång med att ens förstå sin egen data på ett värdeskapande sätt. Färre företag än man kan tro är där idag.

Intresset är stort och mycket är de facto igång
Trots att näringslivet på bred front inte kommit så långt som förväntat i användandet av data så är både intresset stort och kunskapen om vad man kan göra med den ökar. Och många är igång. Det går att jämföra med hur det var i tidiga skeden av digitaliseringen – alla förstår att man måste, men ingen vet precis hur det ska gå till.

Intresset finns både för att utveckla nya externa tjänster, skapa verktyg som förbättrar och underlättar interna processer och använda data för att träna AI-baserade modeller. Det finns en stor vilja att kombinera olika dataströmmar för att med hjälp av maskininlärning hitta samband som är svåra att se för en människa. Det gäller data som finns i olika organisationer, såväl som olika förvaltningars områden inom samma organisation.

Flera företag använder statistik från offentliga källor för att både förstå sina kunders statistik och för att underbygga sin tjänst med fakta från andra källor än sin egen.

Att ligga i framkant spelar roll för en plats attraktivitet
Flera företag har uttryckt att de söker upp regioner och städer där det finns goda förutsättningar för att utveckla nya tjänster med data som grund.

Datasäkerhet
Företag upplever att riskerna kring att hantera data är stora. De är komplexa, i ständig förändring och det är få som prioriterar dem – till viss del på grund av att datasäkerhet inte är affärsdrivande. Särskilt är företag som hanterar känslig persondata medvetna om den inbyggda komplexiteten.

Summering av nuläget
För att summera läget kan vi konstatera att det är väldigt god tajming just nu att åter föra upp öppna data på agendan, hos organisationer i offentlig sektor såväl som bland entreprenörer och företag generellt.

Det finns ett behov av ökad dialog både inom företag, med företags partner och kunder och mellan näringslivet och ägarna av offentliga data. Att tillsammans resonera kring vilka innovationer som kan skapas och vilken samhällsnytta som kan accelereras. Det finns utrymme att vara mer kreativ i samtalet och att tänka stort från början.

Behov som näringslivet uttrycker

Öppna data måste vara både tillgängliga och standardiserade
Gemensamt för alla företag som har medverkat i projektet är att man önskar data på ett strukturerat och standardiserat sätt för att möjliggöra effektiv hantering och bygga tjänster och verktyg som använder data från flera olika källor. Det finns även en tydlig önskan om datasjöar där offentlig öppen data samlas.

Även licensfrågor lyfts som ett område som i dagsläget är besvärligt. Krav på källhänvisning gör att det är komplicerat att bygga tjänster som bygger på många datakällor.

Data är en viktig komponent i hållbarhetsarbete
Hållbarhet står högt upp på det flesta företags agendor. Stora bolags årsredovisningar handlar i allt större utsträckning om hur duktiga de är på hållbarhet och målsättningarna är höga. Men den stora frågan är hur man mäter och jämför. Det som idag är grova estimat behöver i närtid bygga på mer detaljerad data.

I byggsektorn behöver man på detaljnivå veta vilket klimatavtryck olika byggkomponenter har och livsmedelsindustrin medverkar i projekt att skapa en databas för c02-utsläpp. Arkitekter behöver ha data på hur ett materials hela livscykel påverkar miljön och att det finns ett behov av att standardisera hur återvunna materials kvalitet bedöms.

Lokal data och förhållandevis små dataset spelar roll
Det är lätt att tro att dataset behöver vara stora för att vara användbara, men för många företag räcker det med data från en begränsad plats för att göra stor nytta. Antingen för att användningsområdet i sin tur är geografiskt litet, eller för att ett dataset kopplas samman med flera andra och tillsammans skapar ett större värde.

För en arkitekt kan det handla om att i digitala modeller mata in regler och begränsningar som detaljplaner och lokala föreskrifter. För stadsutvecklare kan det vara trafikdata, väglagsdata, bullerdata, laddningsinfrastrukur och parkeringsdata för att planera för framtida autonoma transportsystem. För att effektivisera stadens underhåll handlar det om att få data från sensorer som möjliggör att det går att förutse vad som händer och agera proaktivt. För journalister kan det vara maskinläsbara diarier, skolstatistik, vårdstatistik och att följa hur EU-medel används av mottagare i skånska företag och organisationer.

Innovation tar avstamp i tillgång och möjligheter, inte alltid i ett förutbestämt behov
Det är stor skillnad på olika utvecklare av tjänster och hur innovation uppstår. Hos företag som har en kärnverksamhet som inte är data, exempelvis att en arkitekt i första hand ritar hus, är det tydligt vilken data som hade underlättat i arbetet (soldata, detaljplansdata osv.), medan det för företag som i allmänhet arbetar med att utveckla nya tjänster är betydligt mer möjlighetsdrivet.

Ett exempel på det senare är Platsminnen (se case längre ner för fördjupad analys). När en tjänsteutvecklare såg att datan fanns, kunde hen med sin väldigt nischade kunskap se vilka möjligheter som fanns med datan. En idé uppstod som inte ägaren av den öppna bildbanken själv hade sett, eller hade intresse av att utveckla.

Det vill säga, det är bara genom att tillgängliggöra data som innovationer kan uppstå.

Datasäkerhet och lagstiftning
Näringslivet efterfrågar ett samtal om och råd kring datasäkerhet. Idéer har lyfts fram om att skapa en datalagringstjänst motsvarande BankId, men även ett enklare protokoll som definierar vad det finns konsensus om hade varit till stor hjälp. En checklista för vad som förväntas, vilka principer som ska användas och vad företag behöver leva upp till. Allt för att underlätta att komma igång, inte minst för mindre aktörer.

Samma gäller för lagstiftning, att från det offentliga sammanställa vilka krav som ställs.

Exempel på specifik data som efterfrågas
Från livsmedelsproducenter är man nyfiken på vilken data som kan finnas tillgänglig för att förstå och arbeta bättre med frågan om matsvinn.

Företag som arbetar med hälsa efterfrågar statistik kring hur väl vården fungerar. Man vet att Region Skåne skickar ut en enkät innan första besöket, under behandling, efter besök och 6 månader efter.

Kring hållbarhet och klimat förs resonemang om möjligheter att kommunicera stora samhällsförändringar för individer, och med hjälp av öppen data förklara hur en individs handlingar påverkar systemet.

Baserat på data utifrån människors boende kan man tänka sig att utveckla fler tjänster i stil med att man numera kan få ett sms dagen innan sophämtning.