Exempel på tjänster som använder öppna data
Här följer en genomgång av tolv tjänster och verktyg som alla på något sätt använder sig av öppna data. För varje case belyses värdekedjor i tjänster baserade på öppna data. Det finns en beskrivning av vad tjänsten gör, varför den kom till stånd, vilken roll just den öppna datan spelat, vilken annan data den paras med, hur flödena ser ut och vilket värde som kommer ut av det.
Trafiken.nu
Med tjänsten Trafiken.nu, som samlar och presenterar öppna data från olika källor, kan en helhetsbild av trafiksituationen ges. Det möjliggör planering av resväg och en bättre trafikupplevelse.
Tjänsten lanserades 2019 och finns i Stockholm och Göteborg. Den kom till genom ett samarbete mellan Trafikverket, Stockholms stads trafikkontor, Göteborgs Stad och Västtrafik. Trafiken.nu är främst en applikation men finns även som hemsida. Tjänsten ger realtidsinformation kring trafiksituationen på en karta eller som notiser.
Projektet har skapat värde genom att samla befintlig information från olika källor i en enda tjänst, som ger en totalvy av trafikläget. Totalvyn kan underlätta planering och därmed möjliggöra smidigt resande i storstadsområdet. Tjänsten inkluderar idag information från kollektivtrafik, trafikanter, tågtrafik, cyklar och färjor.
Mycket av informationen som presenteras på trafiken.nu bygger på öppna data från olika källor, men även på information från privata trafikanter. Öppna data i form av dynamisk information om järnvägstrafiken hämtas med API från Trafikverket. Från Stockholms stads öppna dataportal hämtas flera datamängder och på Trafiklab hämtas öppna data om SL kollektivtrafik. APIer används även för att hämta öppna data från Göteborgs Stad och Västtrafik.
ElectricityMap
Företaget Tomorrow samlar och presenterar öppna el-data från olika källor i det digitala verktyget ElectricityMap som kan ge en ökad förståelse för klimatpåverkan av global elanvändning.
ElectricityMap är en interaktiv karta som visar länders koldioxidavtryck och elanvändning. Utöver att visa energiförbrukningen och energiproduktionen i olika länder går det även att se nationell statistik på kolintensiteten från elproduktionen, andel el från förnybara källor och fossilfria källor.
Genom att ge människor insikter kring el i realtid tror företaget som ligger bakom verktyget att bättre beslut kommer att fattas som resulterar i påtagliga minskningar av koldioxidutsläpp. Idag används ElectricityMap av miljontals människor runt om i världen från en mängd olika företag och organisationer.
ElectricityMap bygger på ett system som standardiserar och aggregerar data från en mängd olika offentliga datakällor. Data på länders energiproduktion och elförbrukning hämtas via APIer. Även väderdata, elpriser och data över energiutbyte hämtas för att ge en så heltäckande bild som möjligt av koldioxidavtrycket från elanvändningen. Tomorrow har även byggt ett API som möjliggör för andra att smidigt ta del av den omfattande uppsättningen historiska, realtid och prognostiserade koldioxidavtrycksdata för det globala elnätet. APIet tillgängliggör data från 228 områden runt om i världen och används idag på flera sätt. T.ex. använder företag APIet för koldioxidredovisning och ett antal universitet och offentliga organisationer använder APIet för att spåra elutsläpp över tiden på nationell och global nivå.
Luft Stockholm
Applikationen Luft Stockholm kombinerar öppna data i ett hälsorisk-index som astmatiker kan använda för att geografiskt jämföra partikelhalterna med sina besvär, och därmed få en ökad förståelse för sin hälsa.
Applikationen utvecklades av miljöförvaltningen i Stockholm i samarbete med Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet och Palynologiska laboratoriet på Naturhistoriska riksmuseet.
Luft Stockholm är en applikation med en kartfunktion som visar prognoser av luftföroreningar och björkpollen i Stockholmsområdet på kvartersnivå. Det finns även ett hälsorisk-index som kombinerar olika halter till ett riskvärde för uppkomsten av hälsoproblem. I applikationen kan användaren ta del av kommande prognoser men även jämföra sina besvär med halter föregående dagar för att få en ökad förståelse för sin hälsa.
Applikationen är ett resultat av Stockholms stads satsning “Smart och uppkopplad stad”. Applikationen kombinerar emissionsdata och väderdata från både öppna och inlåsta datakällor. Den öppna datan hämtas bland annat från miljöförvaltningens emissionsdatabas och genom API från CAMS, Europeiska Luftföroreningsprognosen. Den kombinerade datan som resulterar i applikationens luftkvalitetsprognoser ska bli tillgänglig som öppna data i hopp om att fristående apputvecklare ska skapa fler samhällsnyttiga tjänster.
Farm Dog
Farm Dog kombinerar olika typer av data som jordbrukare kan använda för att optimera sina odlingar för ett hållbart jordbruk. Företaget som står bakom applikationen är Farm Dog Technologies som har stöttas av flera aktörer. Microsoft Ventures Accelerator, Intel Ingenuity Partner Program, ODINE - Open Data Incubator Europe och NACAA - National Association County Agricultural Agents är bara några av sponsorerna och samarbetspartner.
Farm Dog är en amerikansk applikation för jordbrukare runt om i världen, som hjälper dem att hantera sina odlingar och därmed främjar ett mer hållbart jordbruk. I applikationen kan jordbrukaren se satellitbilder på sin odling, registrera sina observationer och aktiviteter samt dela information med andra användare av applikationen. Med Farm Dog övervakas odlingar i realtid och meddelanden skickas ut som hjälper jordbrukaren att optimera sin resursanvändning, öka avkastningen och minska användningen av bekämpningsmedel.
Farm Dog kombinerar öppna data om marktyp och odlingsförhållanden med lokal övervakning av grödor för att ge skräddarsydda råd för de lokala odlingsmiljöerna. Den lokala övervakningen sker med hjälp av sensorer på odlingsfält och jordbrukarnas egna inrapporterade observationer. Denna data kombineras sedan med flera dataströmmar som lokala väderprognoser, satellitbilder och regionala lantbruksvarningar. Viss data delas direkt mellan användare, exempelvis skadedjursdata, så att jordbrukare i närheten kan minska skördeförlusten från skadedjur. På Farm Dogs hemsida frontar de texten "Fences are made for fields, not your data" och applikationen möjliggör inte bara för användaren att exportera sin historik i format som främjar vidare analys av datan utan har även ett API för smidig åtkomst av all insamlad jordbruksdata.
Platsminnen
Platsminnen har samlat över 5 miljoner bilder från olika öppna dataarkiv och med tjänsten kan äldre och demenssjuka enkelt hitta relevanta bilder som hjälper dem att minnas, vilket kan skapa ingångar till meningsfulla samtal och aktiviteter.
Applikationen utvecklades av Viktor Lindbäck, tillsammans med apputvecklaren Onspotstory, Demensförbundet, Riksantikvarieämbetet och personal inom demensvården. Allmänna Arvsfonden finansierade projektet.
I applikationen kan äldre enkelt söka efter kulturarvsbilder och skapa personliga livsberättelser där foton från arkiv blandas med egna privata foton, filmer och texter. På demensboenden har livsberättelserna som skapas i Platsminnen gett upphov till flera meningsfulla aktiviteter och samtal. Platsminnen samlar foton från flera olika öppna källor, vilket gör söktjänsten unik i att erbjuda en omfattande samling av äldre foton.
En del svenska och utländska museer och arkiv har gjort deras samlingar digitala och öppna, vilket är en förutsättning för applikationen. Genom APIer hämtar Platsminnen material från bland annat Finna, Europeana och Riksantikvarieämbetet. Över 5 miljoner kulturarvsbilder har samlats in från dessa öppna källor och det fylls ständigt på med nya bilder.
Flightradar24
Flightradar24.com är en webbplats från det svenska företaget FlightRadar24 AB som ofta uppmärksammas i media. Webbplatsen tillhandahåller realtidsinformation om var tusentals flygplan befinner sig. Det grundades 2007 och täckningen var till en början väldigt begränsad, men över tid har datakällorna utökats bland annat genom att alla innehavare av så kallade ADS-B-mottagare kan dela med sig av data från olika delar av världen.
FlightRadar24 har idag en omsättning på cirka 200 miljoner kronor (från cirka 70 miljoner kronor 2016). Tjänstens modell bygger på att de entusiaster som bidrar med data får access till en "Business License" som gör att de kan ta del av varandras data samt avancerade funktioner såsom flyghistorik, väderhändelser med mera.
Flightradar är en hemsida som presenterar var flyg befinner sig just, förväntad ETA, flygtid med mera. För avancerade, betalande användare tillhandahåller den även information om inrapporterade blixtnedslag och andra väderhändelser. En spännande funktion är också att det går att se hur många användare som följer en viss flight, vilket ofta är en indikation på att flighten är t.ex. fördröjd av någon anledning.
Tjänsten sammanför sex olika datamängder, från semi-öppna data (= vissa typer av aktörer kan använda den fritt) från FAA (USA:s Federala administration för flygtrafik) till ADS-B-data som kommer från privatpersoner och företag runtom i världen med en mottagare för denna typ av data. Även satellitdata och radardata fångas upp från flera platser på jorden och sammanställs av FlightRadar24 till en databas som kan utforskas via API eller webbplatsen. Företaget tillhandahåller ett Python-baserat API (https://pypi.org/project/FlightRadarAPI/) för att andra utvecklare ska kunna använda de berikade datamängderna i icke-kommersiella sammanhang.
SVT datajournalistik - “Sveriges osäkra kurvor"
I SVTs projekt "Sveriges osäkra kurvor" används flera olika databaser för att belysa att 15 800 kurvor i Sverige är felaktigt utformade. Produkten är en interaktiv artikel där användaren kan utforska osäkra kurvor i hela landet respektive i sitt eget län. Den innehåller en informerande överblick men också detaljerade vyer med de exakta kurvorna som analyserats.
SVTs datajournalister har använt tre olika öppna data-källor för att göra undersökningen och den interaktiva artikeln:
De har hämtat olycksdata från transportstyrelsens databas STRADA, via NTF (Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande).
De har sedan jämfört denna data med mätdata om t.ex. vägars lutning och krökning från Trafikverkets databas PMSV3 (öppna data) för att kunna dra slutsatser.
De har använt Open Street Map-baserad karta (öppna data) för att presentera slutsatserna med de aktuella vägavsnitten i fokus.
SVT beskriver i mer detalj:
"Trafikverket samlar med hjälp av en mätbil in en mängd information från alla våra statliga vägar i Sverige. Allt från vägbeläggningens skrovlighet, lutningen på vägbanorna eller hur vägen kröker mäts. Myndigheten hämtar dessutom in en mängd annan data, bland annat hur många bilar som i genomsnitt åker på vägen, hastighetsbegränsningen och vilket år vägen byggdes. Mätdata från bilen finns samlad i Trafikverkets egen databas PMSV3 och där har vi laddat ner data för alla våra vägar. Baserat på den data som finns i databasen väljer vi bort vissa vägavsnitt enligt ovan. Vi har också tagit bort cirkulationsplatser genom att geografiskt koppla Trafikverkets data till OpenStreetMap. På samma sätt har vi också tagit bort alla vägavsnitt som innehåller en korsning."
Flowminder
Flowminder är en mellanhand för data som möjliggör innovation i samhället. Med hjälp av öppna geodata och anonymiserad metadata från mobiloperatörer hjälper Flowminder beslutsfattare att se mönster i människors rörelser efter t.ex. jordbävningar.
Flera aktörer i samhället samlar in data i kommersiella syften som också kan användas för samhällsutveckling. Det kan handla om mobiloperatörer som implicit vet var människor befinner sig; stora detaljhandelskedjor som vet hur köpkraften förändras; eller företag som tar fram IoT-gräsklippare (sakernas internet) som kan användas som sensorer av utomhusmiljön. För att möjliggöra sekundär användning av dessa viktiga data (för andra ändamål än de ursprungligen tänkta) krävs betrodda mellanhänder, ofta icke-kommersiella aktörer.
Flowminder är en sådan organisation. Deras modell bygger på att de får tillgång till data från den privata sektorn (i regel metadata från mobiltelefonoperatörer), genomför analys och delar insikter med offentliga eller civila partner utan att dela de underliggande uppgifterna.
Ett exempel är jordbävningen i Nepal, där Flowminder genom ett dylikt samarbete kunde hjälpa regeringen och civila samhället att förstå var människor befann sig så att man bättre kunde fördela resurser.
Flowminder samarbetar med WorldPop som tar fram extremt detaljerade befolkningskartor. Flowminder kombinerar dylika baskartor med information från stora mobiltelefonoperatörer för att göra mer effektiv samhällsplanering. T.ex. efter naturkatastrofer men även kring frågor som rör planering av samhällsservice i låg- och medelinkomstländer.
Quandl
Med hjälp av en robot som hämtar data från olika öppna data-källor kan Quandl samla stora mängder finansiell data under ett paraply. Delar av datan säljs sedan vidare medan andra delar är tillgängliga i användbara format under en öppen licens.
Datan går också att integrera i program som Excel, R, Python med flera för vidare analys.
Quandl.com från Toronto-baserade Quandl Inc lanserade 2013 en mycket framgångsrik hemsida som samlade över 2 miljoner olika dataset om ekonomi från 85 olika börser (s.k. "Data Aggregator"). Framgångsreceptet var den så kallade Q-roboten som kunde harmonisera data från en lång rad öppna datakällor som publicerades i allsköns format (XML, CSV, PDF, HTML-tabeller etc.) Över tid introducerades även en marknadsplats för premiumdata, sida vid sida med de öppna datakällorna. 2018 hade plattformen fler än 300 000 användare och köptes upp av Nasdaq.
Quandl visar alla sina datakällor på https://www.quandl.com/publishers. Där delas data upp i Free och Premium. De datakällor som är gratis är i regel från öppna data- källor. Några av de öppna källor som Quandl sammanställt är US Federal Reserve, The Economist – Big Mac Index, Europeiska Centralbanken med flera.
Tink
Tink grundades i Stockholm 2012 som en kostnadsfri applikation där konsumenter kan få en bättre översiktsbild av deras privatekonomi. Genom att konsumenten kopplar upp sina konton till Tink kategoriserar och analyserar Tink alla utgifter och inkomster. Tink blev uppköpta av VISA i juni 2021 för cirka 2 miljarder dollar.
Tink var tidiga med att utnyttja möjligheterna som följde av lagstiftningen PSD2 (det andra EU-direktivet för betaltjänster, Payment Services Directive), som innebär att bankkunder själva kan välja att dela med sig av sin data till tredjeparts-aktörer.
PSD2-direktivets data (= kundernas bankdata), tillsammans med andra dataströmmar (t.ex. produktkoder och produktkategorier) gör att Tink kan erbjuda ett mervärde i förståelsen av banktransaktioner och ta fram nya tjänster för att t.ex. räkna ut klimatutsläpp eller rekommendera bättre kreditkort.
De tjänster som Tink kan kommunicera med och aggregera data från inkluderar banker men också statliga API-er från t.ex. CSN.
Otovo
Otovo samlar detaljerad information om solpanelers effekt utifrån flera datakällor. Det är ett företag som installerar solceller för privata hem och företag. Man erbjuder olika sätt att finansiera installationen och sälja överskottet av el till andra som vill ha grön energi.
Otovo har köpt upp företaget Sunmapper som kombinerar öppna data med avancerad 3D-laserteknik för att ge miljoner hushåll en förmåga att snabbt räkna ut "RoI" (Return of Investment) för ett specifikt hus.
Produkten är en hemsida där privatpersoner och företag kan räkna ut hur mycket el en viss typ av installation på ett specifikt tak kan generera. När användaren har gjort en uträkning kan hen beställa solpaneler och få hjälp med installationen.
Den exakta metoden är proprietär, men tjänsten använder olika datamängder inklusive offentliga öppna data om byggnader, väderinformation, satellitkartor och avancerad laserteknik (LiDAR) för att göra träffsäkra estimat.
Nutrie
Med hjälp av en digital plattform vill det nystartade bolaget Nutrie göra livet lättare för alla som har olika typer av kostrestriktioner. Bolagets första lösning är en mobil applikation som ger råd om de vanligaste kostrestriktionerna.
Genom Nutrie-appen kan användaren ta reda på om hen kan äta en viss vara eller inte, exempelvis i livsmedelsbutiken men även redan hemma vid planeringen av matinköp. I appen går det att skapa en kostprofil med restriktionerna som ska följas och sedan kan användaren scanna en streckkod i affären eller söka upp varan med mobilen. Appen läser då av innehållet, tolkar det, jämför det med användarens profil och ger svar direkt om det stämmer med profilen eller inte.
Den här typen av applikationer kan kombinera streckkoder och annan öppen data från Livsmedelsverket. Nutrie har berikat datan och analyserat den med Artificiell Intelligens. På sin hemsida skriver man: "I dagsläget är den mesta livsmedelsdatan som finns ostrukturerad, ofullständig eller osammanhängande. Detta vill vi förändra med hjälp av artificiell intelligens. Med över 30 miljoner datapunkter på över 370 000 produkter inom dagligvaruhandeln skapar vi en av de mest kompletta tjänsterna med validerad och berikad data."
Utöver dessa datakällor finns det också encyklopedisk information om födoämnesallergier och kostbehov såsom vegansk och vegetarisk mat.